5.5 KiB
| type | created |
|---|---|
| session | 2023-04-04 |
2023-04-04
Gruppen befinner sig djupt inne i fängelset, trött och eld-brända efter en hård konfrontation med en Phoenix, och behöver snabbt bestämma sig för vad nästa steg är.
Glak tittar försiktigt in i rummet och drar sedan ut Grimm och Ilju ett par steg tillbaka — precis i tid, för phoenixen kastar Reign of Fire över en stor yta och träffar samtliga tre med massiv elddamage. Sedan följer en eldlans rätt in i Ilju, som tar ytterligare en smäll. Mezisol drar ut Ilju ur rummet och Miho lyckas släcka den ihållande eldskadan som bränner i Ilius sår. I samma ögonblick känner Miho en märklig känsla av godhet emanera från elden — något som stannar kvar lite längre än det borde.
Gruppen backar ut, stänger dörren och Mezisol slår upp ett recall knowledge om phoenixar för att ta reda på om de blir aggressiva direkt när de slås ned. De tar en kort pust och Lay on Hands delas ut, sedan börjar de låsa upp nästa rum. Strax hörs ett "ring" från spegeln i korridoren — och när de låser upp igen hörs en röst inifrån som säger "hallå." De svarar att de kommer tillbaka, springer upp till spegeln och Grimm tar samtal-ansvaret eftersom Miranda tagit av sig rustningen för att kunna röra sig snabbare. Miranda bedömer att den enda anledningen till att de hör av sig så snabbt är att wyrm-writhen orsakar oro uppe hos dem.
Det visar sig vara en arg kvinnlig officer som rapporterar att draken är uppe hos dem. Grimm ljuger med övertygelse och säger att gruppen passerade den på vägen uppåt — officeren funderar ett ögonblick och accepterar sedan förklaringen. Gruppen konstaterar att om officerarna aktiverar självförstöringen när de är på lägsta nivån, hinner de inte ut.
Ilju och Glak springer ned igen medan de andra stannar kvar vid spegeln. De knackar på dörren till ett av de låsta rummen och en röst innanför svarar och kallar sig Zel. Tillfrågad om vad han är beskriver han sig som en "tätt björn" — noblare klädd än fångarna runt om, och han hävdar att han är äldre än deras civilisation, trots att de anlände till kontinenten ungefär samtidigt. Glak och Ilju frågar vad han vet om phoenixar och noterar att det verkar röra sig om en god varelse. De skyndar upp till resten av gruppen. Glak försöker förklara sina misstankar för Miranda med teckenspråk och handsignaler — det verkar inte gå fram helt tydligt — men när Glak berättat och pekat ut platserna på ett improviserat kartutkast ser Ilju plötsligt en dörr i väggen med en rad tryckknappar. Han utlöser mekanismen och dörren öppnar sig. Innanför finns ytterligare en dörr med ett helt annat lås. Glak dyrkar upp den och därinne finner de en andra Miranda. Glak sätter handklovar på henne.
Zel och Glak tar sig upp till resten av gruppen. Grimm frågar ut Zel om bakgrunden; mannen har undersökt korruption inom Hellknight och suttit inspärrad i två år, hela tiden försökt lyssna och samla information. Han kommer från trakterna söder om Mwangi och reste hit för att anmäla korruptionen. Han är skicklig i magi — kan skapa kortdistansportaler för förflyttning och kasta illusioner — men inte riktigt lika stridstested som gruppen. Mezisol ritar upp hur han ser ut för de andras skull.
Ilju beslutar sig för att fälla phoenixen och ropar åt gruppen att de slår ut den, springer sedan uppåt — men missar den när den flyger förbi i det stora rummet. Han berättar när han kommit fram till de andra att phoenixen är utsläppt och befann sig i det stora rummet när han passerade, men personalen däruppe har inte sett den. Miho registrerar via sitt larm att änglarna passerat och att ytterligare två varelser rört sig.
Gruppen misstänker att vakterna utanför snart kommer se phoenixen och börja gå in. De diskuterar att gömma en stav i en rustning för att orsaka maximalt kaos vid en eventuell detonation. Glak tar hand om staven och gömmer den, medan Grimm pratar kort med ett par kobolder som sitter fångna — de är magiker och motståndare till Cheliax. Gruppen släpper ut dem och kobolderna försvinner ned i kloakerna.
Grimm och Glak springer runt och öppnar fler celler. De stöter på en gammal bekant bland fångarna, en som de frigav för länge sedan, och denne berättar om en alternativ flyktväg ut. Plötsligt hör Glak att folk drar sig tillbaka på andra sidan en av dörrarna — ett oroväckande tecken på att självförstöringen kan vara nära. Sekunder senare hörs ett tjutande ljud som snabbt ökar i styrka. Gruppen börjar springa.
Glak och Grimm rusar ut järnhårt och tar sig ut, men det går inte smärtfritt för alla — Lokwa halkar och skadar sig lindrigt. Den kitsune som Grimm nyss befriat halkar också och Grimm vänder om för att hjälpa. Det går som det går: en kitsune dör i flykten och resten kastar sig ut i kloakerna. Det tjutande ljudet kulminerar i en kraftig explosion som skickar en chockvåg ut och träffar de som ännu inte tagit skydd — alla tar en del skada. Sedan en svagare sekundär explosion, troligen staven som slutligen detonerar.
Ute i kloakerna, dammiga och slagna, fördelar gruppen om utrustningen. Grimm tar över Red Eclipse Shield från Ilju. Dagen är slut, men fängelset bakom dem är i ruiner — och de har fortfarande en andra Miranda i handbojor att räkna ut vad de ska göra med.